Jag har tråkigt. Ultratråkigt helt enkelt. Ibland när jag kommer hem från jobb ser jag bara fram emot att laga mat. När det är klart, kan jag faktiskt, hör och häpna, tycka att et är lite lugnande och avkopplande att diska. Kanske för att jag inte har så mycket disk. Det är ju bara ett glas, en kniv, en gaffel och en talrik. Hur fan stavas det egentligen?
I alla fall när det är gjort undrar jag vad jag ska göra sen. Jo då gör jag i ordning min matsäck till jobbet dagen efter och när det är gjort har jag inte något mer att göra.

Då inser jag hur mycket jag saknar Fredrik egentligen. Innan tyckte jag att det var jobbigast på helgen. Man har inte så mycket att göra på dagarna, man hinner tänka så mycket. Men nu tycker jag att det har hunnit ikapp mig i veckorna också. Allt är diskat, maten är lagad, matsäck till i morgon är gjord, allt är städat. Och här bara sitter jag och undrar vad Fredrik har för sig. Känns som att jag inte har pratat med honom på jättelänge. Och då menar jag i telefon. På sms hörs vi ju varje dag, men pratar. Känns längesen.Känns som att han måste komma hem snart!
Längtar som fan tills jag ska hämta honom på flygplatsen! Min mumsbit!

Nu får jag väl försöka hitta på något att göra så tiden går lite fortare!