Jag är felfri, full av energi, alltid glad. Jag har aldrig några dåliga dagar. Jag är alltid redo för att göra alla andra till lags, att serva andra utan att få någon cred för det, det är underbart. Eftersom jag då är en robot så är mitt imunsystem ofantligt bra. Jag blir aldrig sjuk, det går liksom bara inte, helt fantastiskt bra. En robot som jag är så behöver jag aldrig vara ledig, aldrig behöver jag någon semester eller liknande, helst ingen helg heller. Jag kan jobba tolv timmar om dagen, sedan kan jag gå hem, trycka i batterisladden och sova. En robot har inget privatliv. Jag bara sover när jag kommer hem.

I själva verket så är jag en människa. Tro det eller ej. Jag har dagar då ingenting fungerar. Jag har dagar då jag bara vill krossa allt som kommer i min väg. Det är inte alltid som jag vill slita och göra alla nöjda utan att jag får höra att det är bra. Jag kan bli lika sjuk som alla andra, allt från influensan till förkylning till ryggvärk och vanlig magont. Sådant som
man ibland kan behöva vara hemma för att vårda om. Jag behöver också vara ledig och bara ta hand om mig själv utan att bli uppringd av jobbet. Jag kan inte jobba tolv timmar om dagen. För tro det eller ej, jag har också ett hem som ska skötas, jag har tvätt som ska tvättas och jag har disk som ska diskas. Jag har även den underbaraste sambon man kan ha. Honom vill jag umgås med och ge all min omtanke och närvaro på min lediga tid. Jag behöver göra mer än att sova när jag kommer hem.

Jag lever inte för mitt jobb. Jag lever för mig själv.